Är nyss hemkommen från psykologen, och somvanligt va det skönt att prata ut med henne , jag förstår inte varför det går så bra att prata ut med henne, men skönt e det iallafall att ha någon att prata ut med, och klok e hon med, och känner mig alltid så lättad när jag går därifrån, känner mig alltid mer samlad, kommer lätt in på realistiska tankar och får ideér på lösningar på vissa problem, ett ja det e ett väldigt stort problem, tänker inte nämna vad , men det e ett problem som har följ efter mig hela livet, och som jag inte vågar bryta, men jag borde mer och mer fokusera på mitt liv, det kommer annars aldrig att gå vidare riktigt, fokusera på mig ett väldigt bra tag, ge mitt liv mer glädje och rofylldhet. . . Innan jag sakta men säkert kan gå tillbaka till det gamla mönstret, eller gå tillbaka men hanskas med det på ett bättre sätt, inte låta det ta över min ork, energi och lust. . .

Men det är svårt att bryta på ett mönster, och samtidigt bygga upp sitt liv igen, nu när ja fallit lite, det e iof inte så mkt jag fallit inte i praktiken men i psyket, engergi har tagit slut och det blir nu återigen att tvinga sig själv till en fungerande vardag, ja det e inte direkt något lockande, när man närsom kan faller ner i groppen igen. . . Men det gör heller inte det lättare att tänka så , jag vet ! Men det e svårt att låta bli, låta bli och tänka det värsta hela tiden. Det bara blir så. . . Det e verkligen inget jag har kontroll över, det e verkligen inget jag kan styra över. Det e något som jag verkligen måste jobba med, att få tillbaka styrkan och tron om sig själv.

Men nu jävlar ska imorn försöka rätta till nåt som tynger mig väldigt mkt, en stor räddlsa jag under en tid ha burit på.

Hoppas det går vägen så att jag kan slappna av igen. . .

Det va väl allt så länge.

Kram

Emelie L