Det känns som om det kommer bli lite så denna dag, jag e inte riktigt med i huvudet idag, det känns som jag tänkt ihjäl mig så nu finns ingenting kvar i huvudet.

Och jag e riktigt trött så det blir att lura hela dagen lång, plus att springa ner till tvättstugan några vändor .

Annars så vet jag inte vad som händer att tänkt hyra lite film men kom på att dem ev har stängt men ska gå och kolla senare om dem ev har öppet.

Jag känner mig något lugnare med beslutet att inte åka till gbg i två veckor, känner att jag mår så  pass dåligt att jag inte vågar släppa taget om allt i två veckors tid, har tänkt att gå till nuevo varannan dag för at plugga, samtala, få stöttning och hjälp, hjälp framåt. . .

Så jag gör mig nog bara en tjänst att göra rätt för mig, även om jag känner mig väldigt dum mot daniel, vill jue med träffa han, umgås med han en längre tid osv. . .

Känner mig att sen varannan att bara gå till stranden och njuta i värmen och få färg, dem två ggr jag va i vilsta denna vecka har varit helt underbara, när man väl kommer ditt så släpper man taget om allt för en stund och bara njuter i solen, samt samtalar med moster om vad som helst. . . Jag mår bra av det, det e mina avkopplning denna sommarn.

Va längesen jag kände för att vara ute i solen och bara koppla bort allt , koppla av. . . Känns härligt att fått tillbaka den ron i kroppen att kunna göra det, har inte kunnat njuta av att vara ute på många år. . . Känns även som ett steg framåt. . .

Att ha hittat ett sätt att koppla av på. . .

Det känns som rätt beslut detta, koppla av med blandning av lite studier , samtal, ev hjälp på traven framåt. . .

För nu har jag gått många steg bakåt, nästan så många som jag gått framåt . . . Så det blir nu lite av att börja om. . .

Planera om, hitta ytterligare verktyg för bakslag. . . Jag har mkt att lära mig om mig själv, känns som tiden inte kommer räcka till . . . Det oroar mig väldigt mkt. Att jag ska prestera bli klar med alla studier men sen stå där och inte ha förändrads någoting. Då spelar det faktiskt inte så stor roll att jag lyckas med studierna, kanske i längden men kanske inte för tillfälligt.
För det e inte bara för mig att studiera och göra bra i från mig, måste hinna med att jobba med sig själv, så att jag e redo att stå på egna ben när jag e klar.

Det e lite de som e vitsen med nuevo och framsteget. Har faktiskt inte riktigt tänkt på det tidigare.

Och hur ska tiden räcka till, det e det som oroar mig så himla mkt, och kommer jag orka kommer jag kunna få mina nedgångar utan att backa flera steg i min process. . .

Dem tankarna spökar mkt, det e det jag med måste jobba stenhårt med, att bli stabil i mig själv. . . 
 
Ja som sagt jag kan tänka hit och ditt, det hjälper mig nog inte så himla mkt, utan jag måste börja satsa, satsa på att må bra i mig själv, bli stabil, det andra har jag ju redan, jag kommer upp på morgonen, går till nuevo och framsteget, jag har klarat av att få betyg i grundläggande eng och jag har repitera ma A . . .

Och jag kommer klara av nästa steg, OM jag ser till att jobba med mig själv med, för det spelar ingen roll hur höga betyg och hur mkt tid jag lägger ner på pluggandet, känner ju det nu när jag har klarat av detta som jag hållit på med det senaste halvåret.

Jag ser det inte ens. Jag känner inte ens av att jag påbörjat nåt och faktiskt avslutat nåt. . .

Det va ju det som va meningen från början att jag skulle ta det som ett steg, komma upp , gå ditt, prestera, påbörja nåt och avsluta nåt. . .

Inte e jag glad över det ens, inte för tillfälligt iallafall, jag ser det inte ens. . . Och det skrämer mig, väldigt mkt, för om det e så nu och jag inte gör en ändring i mitt måeende som kommer det jue alltid vara så här.

Lite utav minna tankar denna morgon, och rörigt e bara för namnet på mina tankar.

Emelie L