Det största problemet e nu löst, summan för läkarintyget e inbetalt, och det skickas väl i dag eller på måndag, men innan veckans slut har nog länstyrelsen det och lagom tills jag kommer hem e nog ett beslut taget från länstyreldsen, dem vet med att det e på väg, pratade med dem idag om det. . .

Men jag känner mig kränkt, samtalet med psykologen va ingen höjdare idag, och gick bara därifrån med gråten i halsen, kände/känner mig värdelöst, kände mig dumförklarad av henne, hon va otrevlig och dryg i vissa meningar, det känns exakt som att dem sparkar på en som ligger redan.

Känns som dem skrattar bakom min rygg, känns som dem tycker att jag är en loser som inte har någon som helst vett eller koll, känns som dem pratar bakm min rygg, typ vem tror hon att hon är, en prinsessa som ska ha allt serverat på ett silverfat. . .

Det känns som om man inte får bli arg, förbanad eller besviken på dem. . .

Min tillit till dem e nu väldigt liten, och jag har bestämt mig , jag ska avsluta kontakten med psykologen. . .

Mkt annat har hänt som känns som en bättre lösningen och en bit på vägen, om detta tar jag upp senare för det e inte något som e klart med den lösningen, men jag känner verkligen för det, det känns som jag vuxit mkt på det senaste året, och jag har kommit väldigt långt, så långt att jag känner att jag sakta men säkert kan ta över ansvaret om mitt liv mera. . . Och går det som jag planerar igenom och en realistisk planering utifrån min situation så står jag snart på egna ben, denna lösningen skulle betyda enormt mkt för mig, för det känns som om det behövs för att ta mig upp till trappsteget 3 . . .

Så innan agusti så har jag mer koll på hur min närmaste framtid kommer att se ut. . .

Ja den här fredagen var ingen bra start på min helg, men denna helg blir en vilar helg, ska samla mog, kraft och energi, samt spona i mina ideér och planer lite för att själv få en tydlig bild som jag kan lägga fram för mig själv och för andra. . .

Och ser faktiskt framemot detta, även om mötet inte va någon succeé så gav hon mig en rejäl tankeställare.

Det va längesen fan fick en tydlig bild på sig själv att man glömt av lite hur jag fungerar, jag behöver kom jag just på hårda ord för att ta mig upp , jag behöver nog något som slår tillbaka på mig själv för att vakna för att ta mig ur gamla mönster.

Och även om det gör ont i mig just nu, så känner jag mig lite lite lättad , jag har fått känt skam, tårarna har runnit jag har visat min ilska, jag har tänkt kännt efter, känt att jag vill hämnas, göra någon illa, skrika och slås, supa mig full ta alla mina tabletter, göra mig illa på annat sätt. . .

Jag på nåt sätt sen igår fått ur mig mkt, tankarna och chocken över va jag gjort under mitt liv har fått kommit ikapp mig, jag har varit så iskall och inte velat sett, höra eller prata om det. . .

Men nu börjar det komma sprickor i denna vägg jag byggt upp, verkligheten som har varit börjar komma mig närmare och närmare. . .

Det e väl nu jag inte ska göra allt för att reparera dessa sprickor, det e väl nu jag kanske ska låta sprickorna bli större och större så att väggen för mitt förflutna rasar och blir en del av mitt liv som jag ska bearbeta. . .

Och ju mer jag nu skriver, så får jag mer och mer insikt, att ta förväl av hjälpen är nog verkligen inte lösningen för gör jag det så är det lika med att jag reparerar mina skador på väggen för det förfluten. . .

So let´s go. . . !

Ett steg närmare trappsteget 3.  .  .

Ha en härlig kväll allesammans.

Kram

Emelie L