Men jag tar mig tid till familjen iallafall, ska snart till v-rås till mamma och tessan, blir kvar tills imorn sen föjer dem med mig hem, och så ska jag hjälpa syrran min med hennes blogg, på lördag blir det student för sabine, ska gå men kommer nog inte vara kvar där så länge, känner att psyket just nu inte orkar det, men få se det kanske känns bättre då. . .

Det får bli som det blir med allt, ska iallafall föröka stå ut i helgen, det kommer bli jobbigt , men jag gör det iallafall istället för att stänga mig in och skita i allt. . . Och det e väl det posetiva i allt. . .

Har iallafall tömt kroppen på känslor, menas att jag gråtit ut hela morgonen, det kommer kom, men det känns skönt det med, sen har jag pratat med min handledare på nuevo, och kändes skönt att prata med henne, känns mer "okey" att dessa dagar kan komma. . . Man behöver höra det ibland, så att man inte helt och hållet sluter sig till sina tankar på hur värdelös man är, det kommer aldrig bli bra, problemen och ångesten och olusten kommer alltid komma ifatt mig på någor vis. . . Men ska inte sluta kämpa, ska göra allt vad jag kan för att bli starkare, mer posetiv, inte låta dessa stunder ta över livet osv osv.

Jag vet ju att jag kan med vilja att må bra igen, jag har ju mått bra för inte så länge sen. mådde verkligen bra, därför så känns allt så värdelöst just nu, att man låtit sig själv fall tillbaka i gropen.

Men ska sluta älta problem nu, ska vara stark och tvinga mig själv med att få en fungerande vardag igen.

Med detta säger jag adjö så länge få se om jag skriver nåt lite senare.

Kram

Emelie L