Men jag räcker inte tillräckligt  till känner jag. . .

Förösker vara social, få en fungerande varadg, vara en behaflig flickvän, och vän till mina vänner. . .

Men ju längre tiden går just nu, så känns det som jag försvinner mer och mer ifrån allt. . .

Och hur det kunde bli så har jag ingen aning om, så det e bara sluta fundera på det. . .

Till idag da. . . jag har legat i min säng större delen av dagen, tänkt och inte tänkt, slumrat till lite eller glott i taket, pringt ner två vända till tvättis , hängt tvätt.

För en stund sen gick jag ut på min vanlgia promenad som va evigheter sen jag gick. . . Det va riktigt skönt kände mig lite ångestfyllva  till en början, sen kom lusten bara svepande igenom mig, och posetiva tankar svepte igenom huvudet.

Känns rätt för mig själv att vara hemma två veckor, eller inte vara hemma, men att gå varannan dag och prestera, och varannan dag bara njuta av sol och bränna :) Känns behagligt att se fram emot det. Att det e det jag behöver just nu. . .

Och det e det har som jag blir stark av tror jag, att känna efter , känna att jag ev gör ett rätt val för mig själv.
 
Njuta va längesen jag gjorde, verkligen njuta och känna att njutningen sprider sig igenom hela kroppen från topp till tå, det känns som att det ev kan vara en liten lösning för att sträka mig själv och min tro och mitt hopp om mig själv. . .

Jag vet inte får väl se. . .

Nu e jag tillbaka hem igen, och dessa posetiva tankarna har redan försvunnit inte helt men lite. Känner mig nästan instängd.

Så mkt möjligt att sol och värme e en liten lösning trots allt.

Men nu ska jag njuta och luta tillbaka mig i sängen och vila lite . . .

Sen runt 17.00 ska jag se om dessa filmer jag vill se finns att hyra :)

Ha en bra dag allesamamns.

Emelie L