Fortfarande e jag nestämd. . . Gråter jag inte, så dunkar huvudet, och det göra ont i bröstet, så har det varit hela dagen, nu har det gårr så långt att jag bara sitter och stirrar ut i intet, inga tankar har jag , jag e helt tom.

Det ändå jag gruvar över e att jag inte hunnit pluggat nåt idag, det känns förjävligt, ska gå upp tidigt imorn och plugga lite innan det e dags att göra provet. Hoppas att jag klarar det, hade behövt denna dag med att plugga på, men det vill inte kropp och själ, kroppen ville gråta och själen ville bara göra sveda inom mig . . .

När man väl känner dig så himla bra, älskad och omtyckt så vänder allt så fort, jag vet inte varför känns som det alltid har varit så. . .

Har gråtit så himla mkt sen novembet månad, tror jag aldrig gråtit så mkt på så kort tid, kanske e det massa gamal som kommer upp som jag ej inte har sörjt över, tex över mina handlingar som jag begått denna tid på året tidigare i mitt liv. . .

Jag tror garanterat att det e det som jag gråter över nu, utan att jag tänker på att det e just det, för det e inte så att jag suttit å tänkt på det och sen börjat gråta över det, det bara kommer, och vill heller aldrig sluta. . .

Det e nu mot slutet när jag gråtit så mkt som jag skulle vilja ta till med alkoholen igen, jag ska inte men det känns väldigt frestande. . .

Jag har klarat mig i från den ett och ett halvt år nu, och har haft mina stunder detta år, inte så har jävligt som nu men jag har gråtit mkt och har låtit mig göra det utan tilltugg av alkoholen. . .

Så denna gång ska jag med klara det. . .

Känns surt att man varit så ledsen idag, men det behövde väl få komma ur mig , alla sorg och gråt. . .

Ne vet inte vad man mer ska skriva. . .