Det e så skönt att min handledare är tillbaka på nuevo, nu jävlar körs det igång med posetiv engeri. . .

Har saknat henne enormt när hon varit borta. . . Hon är så himla bra på sitt jobb, och hon hjälper en mycket genom härliga samtal. . . I dag satt vi i grupp och samtalade, körde en annan variation av avslappning. Vi gjorde en skriftlig eller en teckning av sitt liv en vecka, en månad ett halv år eller ett år baoåt i tiden, ja för mig är det inte så himla nytt men det behövdes faktiskt, och det slog mig igår att jag behövde ta och reflektera lite utav dem senaste månaderna på detta år och känner mig att det e dags att kolla av vad som blivit gjort och sedan göra en fortsatt planering ytterligare några månader. det kommer bli en tajt planering, men många intryck har gjorts från olika håll av samtal och disskution, och är nu återigen beredd att offra lite mera tid att pluggande och en mer föjdjupnings pluggtid. . .

Känner att jag kommit så långt att det e dags att trappa upp ytterligare steg i min vardag. . .

Många bitar har fallit på plats så att säga, jag har sen jag börjat där, kommit tillbaka till en mer normal emelie och ni som inte vet vad en normal emelie är, så är hon glad, pratglad, tycker om att disskutera, plugga lära sig saker, ta hand om andra på ett lite annorlunda sätt, jag sätter längre inte alla andra först utan mig först sen lyssnar jag och hjälper till så gott jag kan och hinner och har lust med. . .

Den normala emelie är mer aktiv, rör sig mkt ute, på promenader, fika på stan, eller bara sitta på stan och glo på folk, gå i affärer är heller inga problem längre, jag vågar gå överallt själv utan att ha en annan att gömma mig bakom, jag börjar ta mer ansvar få mer struktuerad vardag, så som att städa och tvätta regelbundet, det sm fattas i den biten är mat och måltider, har ännu inte kommit in i matcirkeln en. . .

Jag fräschar upp mig mer, det e längre inte denmörka dystra , bleka tjej som man ser ute. . .

Jag är inte helt återställd, jag har min svackor men det bästa av allt jag är medveten om dem, jag kan stoppa dem, och jag har användbara vertyg för att prestera istället för att stänga in mig själv.

Ja det väl de.

Och med att trappa upp menar jag att, ja jag kan ju ta allt från början. . . 

Steg 1

* va att bara ta sig upp på morgonen. 

* Hitta vertyg till att bryta deprissions tillståndet.

* Jobba lite annorlundare med psykologen.

* Ta ansvar för att sluta dricka helt och sköta min antabus bättre.

* Lyssna på docktorn när det gäller medcin intag.

* Våga ta mig ut ur dörren i vissa tillfällen. 

*  Sluta stänga in mig.

*  Våga ta hjälp av både profissionella och närstående.

*  Våga pröva nya sätt av deltagande, så som skapargruppen, högläsning av livsguiden samt dem tysta timmarna i kyrkan.

Steg 2:

* När vardagen börjades sätta i rullning och rutin efter rutin fall på plats, va jag redo att sätta relativa mål en tid framöver.

* Börja simma som inte alls har gått vägen.

* Längre timmar i skolan kundes läggas på.

* Jag började ta för mig mer på nuevo och framsteg, stängde inte längre in mig i ett rum utan började steg för steg att vara närvarande i huvudrummet, som ledde till väldigt mycket, mer kontakt med lärare och omgivningen, man började hitta sin plats i gänget vilket har lett till att den sociala emelie steg för steg kom fram :)

* Känslan av att vilja sluta röka, det har inte gått vägen ännu men jag är på gång. . . det känner jag. . .

* Intresse för att börja laga mat och bjuda på middagar börja växa fram e heller inget som blivit av men jag är på gång. . .

* Intresset för att börja fota igen börjar komma upp till ytan. . .

Ja steg två har väl mer handlat om att blivit mer närvarande i sig själv och i omgivningen,  samt fullfölja och vänja sig vid den nya vardagen . . .

Och nu är jag gjort det känner jag och vila har jag med tagit ut, och det ska jag fortsätta med men jag ska även vänja mig av att "ta det lugnt för mkt" visst man kan ta det lugnt men lite lite mer ska jag lägga till i vardagen behövs även för att kunna sluta röka, det e inte så att jag ska lägga till en jävla massa men lite smått och gott som även är stimulernade " vilande"

Så steg tre : (det steget återkomer jag till senare idag , för där har jag ännu inte riktigt fått ihop allt, men det e det jag ska pyssla med idag har tänkt mig )

Kram

Emelie L