Hej på er allesammans !

Just nu är det verkligen inte på topp, har nästintill varit sängliggandes, som om jag vore 90 år gammal, har inte haft kraft att rör en fena, om det inte varit för att gått på toa och tagit en cigg då och då, men det har heller inte varit något som lockat för att stiga upp så spart på ciggen har iallafal gjort, vet inte om man ska se det som lite posetivt i det hela ? :S

Det va en tung vecka om vi börjar därifrån, i måndags, Vändningen från att det kändes ganska okey allt de här med att gå till tuna och ev snart få börja med arbetsträning till att jag hellre sen i måndags en dag före mötet ville dö istället för att komma ut och arbetsträna.

Ända tanken just då, va åh NEJ, varför ska det alltid bli så här så fort jag ska göra nåt,  göra något för min del osv, osv.

Sen så jobbade jag på hårt med att prata om min känsla med både tuna och psykologen och en del närstående, Det kändes då lite lugnande och tryggt att fått sätta ord på känsla, och många andra bitar fall på plats så som att börja på ett nytt ställe ev då, det vet jag inte först imorn, men de nya stället heter iallafall framsteg där det mer siktar sig in på dem som vill plugga osv osv.

Och i både torsdag och i fredags mådde jag hyfsat bra, men sen i lördags tvär vände det, jag vaknade upp och kände att jag inte vill leva nå mer,

Jag låg sen en halv dag och tänkte om jag skulle ringa mobila teamet eller inte. efter många moment så gjorde jag det iallafall, fick inte direkt så hjälpt på sekunden utan fick en tid till en doktorn, men som jag sen på söndag avböjde att gå på , för modet fanns inte väl där när det gällde, och nu har jag med fått en tid på syd till en doktor.

Till slut efter att jag rignt mobila teamet så tog jag mig en snabb dusch, gick till lumpen danne, va där nån timma sen åkte vi vidare till sabine och robban, vi åt middag, såg på film , försökte hålla humöret upp så länge som möjligt men lyckas inte så värst bra. . .

När jag sen väl kom hem , la jag mig på direkten sen dess har jag legat i sängen till nu för en halv timme sen.

Ungefär så här har humöret växlat , vecka från vecka i över en månad.

Ju längre fram jag kommer , ju mer känner jag bara att allt är så meningslöst att kämpa för jag har heller inte mkt drivkraft att använda mig utav för att kämpa, driva mig vidare med. Jag har verkligen hållit ut till de sista just det här med att lägga mig ner och "dö" (lägga mig ner i sängen och bara glo i prencip)

Men i lördags gav jag helt och hållet upp med att kämpa förutom då när jag åkte iväg till sabine och robban, men efter det fall jag tillbaka till min "trygghet" (sängen)

Den sista tanken jag haft nu e. Jag får väl på nått sätt lära mig leva med dessa tankar, nu ibörjan får jag väl ta dessa två - tre dagar i veckan med att glo, sen kämpa vidare sen ligga i sängen ? Inte vet jag, vad jag ska göra?

Denna vecka har jag faktiskt inte planerat upp nåt, mer en att ta ett försök att sätta mig med matten imorn, och se om jag kommer nå framåt med den, sen får vi se hur veckan artar sig, antingen fortsätter den deppigt hela veckan eller så kanske det finns en glimt för lite vändning.

Emelie L