hej allesamman, nu e jag här igen och gnäller :P

Även fast det har ordnat upp sig mkt med allt så känns det fortfarande inte bättre. . . Känslan inombords sviker mig. . .

Det känns som jag inte kan glädjas åt mkt alls, jag vill jue mer en nåt annat få chans att komma ut i arbetslivte, och nu får jag den chansen, men inte gladare e jag för det, va det till en början, men nu har jag bara ångest överdet. . .

Tidiga mornar, ta ansvar, hela tiden ha ett leende på läpparna, det skrämer mig, Men jag ska ta mig igenom den tiden.
Jag vet att jag kommer klara det, men just nu e det väldigt tungt, ytterligare en omställning att sig igenom känner jag bara, men jag klarade förra omställning i mitt liv och det här e ingenting mot vad jag nyligen gått igenom.

Fast jag känner så, så känns det med som om jag kommer svika mig själv med att ge upp. Men jag får bara inte göra det, jag har gett upp allt för många ggr nu, så dem flesta e nog väldigt trött på mig vid det här Lagret.

Idag händer det inte mkt, ska bara ligga inne, tog heller ingen antabus idag, ville bara inte gå utanför dörren, kroppen sa ifrån, så jag stannade kvar hemma. ynkligt av mig jag vet. . .

hoppa ni alla läsare har en bättre dag en mig.

kram

Emelie L