Hej på er allesammans.

Ja nu i dem fina, sköna och underbara dagarna över, redan i torsdag sattes den tunga dagen igång, då jag insåg att pengarna inte räcker till allt de jag planerat, så man har gått och gruvat sig åt det, gråtit och känt hopplöshet, man vill bara lägga sig och somna in och aldrig vakna någe mer.

Och inte nog med att pengarna kniper, jag har listor långa i från plugg som jag skjutit upp som bör göras nu med en gång , det går inte att skjuta upp mer för då kanske jag glömma allt med att lyckas någorlunda med högskoleprovet, vilket nu leder till en väldigt stor press inom mig, men om jag nu följer min planering så ska allt det jobbiga iallafall vara över tills på onsdag nästa vecka, inte först då kan jag luta mig tillbaka och känna någorlunda lugn i mig då jag bara behöver tänka på att full följa den så kallade "riktiga" planering med allt plugg.

Och inte nog med att pengar kniper och att press inom plugget finns, ja ne då har jag med planerat upp till höger och vänster med vänner och familj som jag nu får ta itur med och ringa om återbud vilken känns väldigt jobbigt och skämigt, Jag sätter då mig alltid i "knipa" som gör så att jag mår dåligt, mår dåligt av mitt dåliga handlande och inte tänkande för fem öre, det va längesen detta inträffade och jag har lärt mig sen förut  då jag satt mig i knipa just det här med alla nöjes planer, måste nu på allvar tänka först och handla sen, för vill ju inte göra alla så besvikna hela tiden, men många förstå med men det känns ändå jobbigt.

Så till nästa månad och alla andra månader på detta år så ska jag inte planera upp nåt först räkningarna e betalda, pengar till mat och cig är undanlagda och sen planera upp nåt utav dem pengar som blivit över.

Och sen inte nog med det, att pengar kniper, pluggandet har kommit i kläm och dåligt handlande från min sida, så får jag ett jävla mess från syrran min ett medd skrivit från intet för jag har då inte hört av mig till henne , sista raden jag skrev till henne och hon till mig va för ungefär en vecka sedan, ja så ett mess från intet som jag med heller inte ta på så stort allvar men ord dem sätter sig ändå inom en och tårar för detta kom. . .

Messet löd: Du tycker om när jag mår dåligt, då mår du bra va !? Ditt jävla psykfall.

Självklart så svarade jag inte på detta, för vad leder det till egentligen, vad ska man säga jag har sagt mitt, skrivit ett tydligt brev där jag svarar på alla mess hon skrivit till mig, som hon heller inte förstod alls, mer en att hon tyckte det var töntigt , anklagande osv osv.

Men jag har fällt mina tårar över detta, ska nu försöka gå vidare och inte tänka mer på det.

Det va allt för idag, tror jag, får väl se om någon rad läggs in emot kvällens slut.

kram och ha en väldans bra dag allesammans !

Emelie L