Ja det e en bra fråga, det beror väl lite på hur man ser på saken, Nu blir det återigen lite djupa känsor att prata om, känslor jag heller inte riktigt känner att jag kan styra över eller ha översikt på.

Va nyligen hos psykologen och pratade och som vanligt fick jag mig en tankeställare.

Dagens ämmne handlade om manne och vårat förhållande, Jag tycker själv jag börjar "kringla" mig fast vid honom, och väljer bort saker som har ett posetivt inflyttande på mig för honom, som även min psykolog börjar se lite varnings signaler på, att jag med tiden sakta börja ställa in möten med vägen, psykologen och tuna projektet, att jag med tiden börjat glömma bort saker och ting , så som möten jag måste gå på + mkt annat, umgänge med kompisar väljer jag med bort, för att träffa manne, tänka på honom och förhållandet vi har.

Det börjar sakta men säkert ta över lite mer en vad det ska, Det e nog inte helt rättans tid för ett förhållande just nu, men jag ska få det att funka, känns surt att välja bort en sådan underbar person han oftas e, skriver oftast för det finns lite kring honom som tröttar ur mig. Hans svartsjuka. . . och att jag hela tiden måste akta mig för vad jag säger. . . för annars blir det sura minner.

Det kanske e saker jag med skulle bli sue över om man hela tiden påminns om en annans förflutna. jag vet inte, men jag tror inte det, för jag e så passa nyfiken av mig och jag har inte det tänkesättet över ett förflutet, ser det mer så att det va hans liv, och blir bara glad över att få ta del av det, och veta saker och ting.

Men tar inte upp de förflutna med flit, ibland kommer det bara upp och jag säger oftast saker som direkt kommer upp via tankar osv. drömmar, osv.

Jag jämnför inget, och jag har inte till avsikt att prata killproblem, som han nyss uttryckte sig att det va, men så ere inte heller, han ändrar slutsatsen själv till att de betyder mer en vad det betyder för mig, eller ändrar slutsatsen att det e det det handlar om "tidigare killproblem" har aldrig pratat så, jag kan själv inte sätta ord för vad det jag egentligen har sagt, han förvirrar mig,

jag kan ha nämn allmänt om en kille jag drömt om, som jag mördat, hm a hur sur skulle man bli av att få höra det. mer lite fundersam. typ aha ok, hm, sen allmänt vad en kille ha sagt inom ämnet politik, oke, e det nåt att bli sur över.

mer en så kan jag inte komma på att jag nämnt någon annans killnamn.

även bloggandet där jag mig avsikt ska kunna skriva av mig, har jag med lagt åt sidan. men ska inte vara rädd längre för att göra det. . .

Känner igen denna typ av förhållande, och det slutar aldrig bra, hur mkt man en pratar och försöker lösa det. men vi får väl se om de gör det denna gång. Vill iallafall ge det en chans, och ska nu med ge det en chans med att själv leva ut så som jag brukar och inte allt för mkt anpassa mig och bara kringla mig fast för en. . . det funkar inte så, jag måste ha mitt egna uttrymme, som ska rymma, plugg, mitt "jobb" under veckan, och kontakt med vänner, via msn, tel eller träff.

Ska inte inte bara klämra mig fast i mitt rum och bara ha manne i åtanke, det kommer jag inte komma långt på.

kram

Emelie L