ibland händer det bara, ibland går allt utför, ibland kraschar allt och man faller ihop i småbitar, sedan vaknar man upp och fattar inte vart man har tagit vägen . de e som dagar och nätter bara sprungit i från en och man har tappat bort sig själv.
just nu e jag inne i en ljus tunnel instängd från omvärlden, jag vill ut men kan inte, vill helst inte men jag måste möta mig själv, mina problem, mina motgångar. men motgångarna e jobbiga väldigt psykist jobbiga, de tar kål på en, jag blir galen av att ens tänka , se, höra om de.
jag hoppas jag själv rycker upp mig och verkligen orkar ta itu med detta problem. jag kan, får inte ge upp, jag måste vara stark och ställa mig upp nu och visa att mig leker man inte med hur som helst.
ibland går tiden så fort man hinner ibland inte med sitt eget tänkade, ibland tuffar tiden emot en och man hinner knappt blinka innan tiden är ute.
för somliga sker detta för somliga inte, men jag vill verkligen ge ett stort tack för er som vände mig till rätta. stort tack till er.
|
