Det har varit en fullspeckad dag, har varit med familjen hela dagen (Mamma, Tessan, Sabine + Robin en vän e han. Vi har för en gångs skull haft väldigt trevligt, Det har varit väldigt livat vilket jag vanligvis trivs väldigt bra i men i dagsläge blev det lite för mycket för mitt.

Så när allesammans stack tog jag en lång å skön dusch som genast gjorde mig mycket piggare och gladare, men ögonen hängde ner till knäna kändes de som de va väldigt sömniga, men jag lyckades göra lite middag till mig (spagetti och kötbullar) hemmagjorda hehe :)

Efter det blev det Gossi girl, Lika bra som vanligt sedan blev det film Mitt stora feta grekiska bröllop eller vad den nu heter.
 
Jag har inte sett den men den var riktigt bra faktiskt. Den fick mig å tänka lite "för en gångs skull" hehe Och det e ju altid posetivt.

Först och främst så tänkte jag så där kommer jag säkert sluta Fast turen att de på ett ögonblick vänder till nå bra kommer jag nog inte ha, ne se nu e jag så där negativ igen,

Att de vänder hoppas jag ju självklart att det gör Men det krävs väldigt mycket utav mig om det ska ske. Jag förstår inte vart min livsglädje har tagit vägen. Den är puts väck.

Att traska runt här i min morgonrock utan smink och uppsatt hår och röka en gång i timmen om inte mer, vad e de för liv inge jag drömt om direkt, Men det är min verklighet just nu och den e inge trevlig,

Inte undra på att jag sitter här själv i min inrökna lägenhet och tycker synd om mig själv. Fan om inte ens jag gillar mitt liv vem skulle då göra de?

Jag gör ju ingenting för att få de jag vill, inte ens den jag e kär i, inte undra på att jag inte får han eller att han inte vill ha mig. Jag gör ju ingenting mer en att älta problem, ser bakåt istället för framåt, dricker och röker som ett as jag gör ju ingenting för att visa lite kärlek omtanke, att jag bryr mig jagvisar ju ingenting av mig själv bara den gråa och trista sidan av mitt liv, inget av den ljusa posetiva energirika sidan som jag faktiskt har nånstans.

Just nu vet jag inte alls vart jag har mig.
Så jag har nu bestämt mig att Lägga alla killar åt sidan, Tänka på mig själv, hitta mig själv berarbeta mitt svarta hål och fylla de med gjädje och sedan bara vänta på de ögonbilcket mitt hjärta finner ditt.

Det svåraste med allt de här är att bara släppa allt och gå sin väg att vända dig ryggen, jag vet att jag aldrig kommer kunna göra det helt hur mycket jag vill.

Att låta någon annan ersätta min plats känns även med jobbigt, Jag vill fortfarande ha min plats, spralliga partypinglan som springer kors och tvärs, hoppar och jublar full av glädje skratta högt osv, samtidigt som de här året har varit för jävligt så har det även varit mitt bästa år hittils, det har vrit fyllt med glädje, skratt nya bekantskaper allt man kan tänka sig både på gott och ont.

Därför är det väldigt svårt att släppa de, de va ett liv jag ville leva några år framöver. olycktvis blev det en snabb vändning, en vändning som kommer ta lång tid att acceptera :/

De enda jag kan är att se framåt vilket tar emot för en så länge har jag inget att se framemot, jag ser bara blankt.

//Emmsan